 |
Den 123
km långa mänskliga kedjan mellan Pamplona (Iruñea) och
Durango den 8 juni. Över 150.000 basker deltog i arbetet för en egen stat.
|
Vad ska de bli av Spanien? (3)
Baskien: “I Baskien har de objektiva faktorerna mognat för att skapa en baskisk modern stat med en avancerad demokrati”
Av Dick och Mirian Emanuelsson
Intervju [Video-audio] med TxuTxi
Arriznabarreta, språkrör för Nätverket för Självständighet i Baskien:
http://vimeo.com/album/1885649/video/96026438
La lucha por la Independencia del Euskal Herria (País Vasco) from Dick & Mirian Emanuelsson on Vimeo.
De är över 25 000 basker som med sång, instrument och dans
promenerar i feststämning på Pamplonas gator. Det är Aberri Eguna, eller på
svenska; den Baskiska Nationaldagen som firas den tredje söndagen i april varje
år.
Flamman
träffar TxuTxi Arriznabarreta som är språkrör för Nätverket för Självständighet
som arrangerar festligheterna som efter ett kort möte i närheten av Pamplonas
världsberömda tjurfäktningsarena fortsätter i Gamla Stan. Krogar och torg är
fyllda av människor denna glada söndag.
Kanske
det är baskerna mer än någon annan av Spaniens olika nationaliteter som
bokstavligen har slagits för självständighet. Det baskiska nationalistpartiet
PNV bildades redan 1895. Ur detta har flera olika strömningar uppstått och 1958
bildades Euskadi ta Askatasuna,
på baskiska för “Baskerlandet och friheten”, mer känt som ETA.
Medan PNV är ett center-högerparti som tidvis har regerat i det
autonoma baskiska regeringen med stöd av socialisterna, och tidvis med stöd av
Partido Popular, så har den brokiga baskiska patriotiska vänstern (Izquierda
Arbertzale) sedan 2012 allt mer definierat och konsoliderat sig som en stark
vänsterkraft. För varje fredsutspel som ETA har gjort, det senaste om att lägga
ned och överlämna vapnen definitivt, har regeringen Rajoy svarat med
fängslanden med hänvisning till antiterroristlagstiftningen. När Rajoy isolerar
fler baskiska politiska fångar, går 130.000 basker ut på gatorna i Bilbao och
kräver att Rajoy respekterar de universella rättigheterna, som till exempel rätten
att sitta fängslad i närheten av sin familj. Bara sex av 492 politiska baskiska
fångar återfinns i baskiska fängelser.
Det är
på den sylvassa knivegg som den samlade vänstern ska verka, medveten om att
varje ord måste vägas på guldvåg för att inte riskera att olagligförklaras som
man gjort så många tidigare.
Hur ser då TxuTxi på framtiden?
– Aberri
Eguna visar att baskerna vill ha självständighet. Vårt Nätverk är ett brett
nätverk vid sidan av de politiska partierna och i det ingår alla de personer
som vill arbeta för en baskisk stat i framtiden. Vi menar att självständigheten
ska vara modern och progressiv enligt det 21:a seklet och ska motsvara det
baskiska samhällets mångfald.
Han
säger att ordet “demokrati” misshandlas hela tiden. Han anser att
demokratiseringen av samhället ska vara ett permanent sökande. För i Baskien
har de objektiva faktorerna mognat för att skapa en baskisk modern stat med en
avancerad demokrati.
Kunskapen och kännedomen om Baskien är minimal och med den blir
fördomarna stora. Bilden vi har pumpats med under de senaste 50 åren är
bombattentat utförda av ETA. Den förkrossande majoriteten av medierna och det
de publicerar generaliserar och manipulerar grovt den baskiska kampen för en
egen stat, menar TxuTxi Arriznabarreta.
 |
| TxuTxi Arriznabarreta. |
–
Övergångsperioden med början 1976, efter att Franco hade dött 1975, formaliserades
i en ny författning med påtvingade autonoma regioner. Det är som att tvingas
att dricka kaffe kollektivt. Motståndet mot denna lag om autonoma regioner var
stor i Katalonien, Baskien och delvis i Galicien och för eller senare visste vi
att den skulle haverera, vilket vi nu ser med händelserna i Katalonien. Vad vi behöver
nu är en revision och ett omarbetande av det som med åren har blivit ett
plåstrande på ett misslyckat projekt.
Målet för Arriznabarreta är folkens rätt i Spanien att själva få
bestämma om de vill vara kvar inom den spanska statsbildningen. Eller hitta
andra former, som till exempel en egen stat.
– Det
handlar inte om ett brytande med de olika spanska folken. Tvärtom. Jag tror att
det finns tillräckligt utrymme för att vi ska fortsätta att samarbeta på alla
nivåer. Men regeringen (Rajoy) i Madrid stänger i stället alla möjligheter för
våra folk att bestämma. Det hände till exempel inte i Skottland, exemplariskt
demokratiskt föredöme där bägge parter var överens om att om självständighetsalternativet
hade vunnit, skulle bägge parter fortsätta att samarbeta i övergången till en
skotskt suverän stat. Och det är det mest logiska.
Men i
Spanien och Frankrike, säger TxuTxi, tänds en varningslampa och de skriker om
att “vi befinner oss i det 21:a och inte i det 20:e seklet”!
– Men i
det 20:e seklet hade vi 50 stater, nu har vi 200, rakt motsatt riktning vad de
predikar! När stormakterna har intresse av att skapa nya stater för sitt eget
intresse, sätter de in allt de har, kontrar självständighetsledaren.
Se videon från 9 november, 2014 hur 10 000 basker i Donostia (San Sebastian) upprättar en gigantisk mosaik med kravet på en egen suverän baskisk stat.
I kampen mot Francodiktaturen var det ingen som gjorde skillnad i
Baskien om antifascisten var född i Baskien eller inte. Den gemensamma kampen
var riktad mot diktaturen. TxuTxi menar att arbetet i skapandet av en baskisk
stat måste ha samma bredd.
–
Nätverket vill dra in också de som inte tillhör den baskiska vänstern. För så skapar
vi en pluralism. Men också de som har invandrat till Baskien, i dag ungefär
halva befolkningen, ska vara delaktig i bygget av den nya staten, det är en
demokratisk och progressiv ståndpunkt som vi förfäktar. Många av dagens ledare
i den baskiska vänstern har spanska efternamn. Det är denna breda massiva
rörelse som ska skapa det sociala trycket mot makten. I Katalonien har man
lyckats med det.
Hur ser Nätverket på de steg och beslut som ETA har tagit;
eldupphör år 2010 och beslut att upphöra med den väpnade kampen och överlämna
vapnen till en internationell kommission, undrar jag.
– Många
sammanfattar den politiska konflikten i Baskien med de 56 åren av väpnad kamp
som ETA har existerat. Men så är det inte. Den väpnade kampen är en konsekvens
av den politiska konflikten. Vi har vårt ursprung sedan 1000 år, från
kungadömet Navarra, ett av de viktigaste riken i Europa med eget territorium
och eget språk. Sedan 1512, då Baskien försvann som statsbildning, har kampen
pågått för att återerövra denna status (från tiden innan 1512). Under denna tid
har det utkämpats både krig och revolutioner fram till det 20:e seklet, bland
annat bildandet av den spanska republiken och den efterföljande
kontrarevolutionen och inbördeskriget.
 |
| Aberri Eguna, eller på svenska; den Baskiska Nationaldagen |
Under Francos nära 40 år vid makten “förspanskades” hela
samhällslivet trots att diktatorn själv var galicier. Men det första han gjorde
var att upphäva den federala status och autonomi som Republiken hade tilldelat
Galicien.
Det
baskiska språket förpassades och förbjöds i skolorna, parallellt med en
fruktansvärd repression som hade som mål att förtrycka och skrämma folket till
passivitet och tystnad. Det är med den bakgrunden som ETA bildades och inleder
den väpnade kampen mot diktaturen. Den så kallade “övergången” till demokrati (La Transicion) gav heller
inte vad baskerna hade kämpat för, säger Arriznabarreta.
– ETA
har tagit beslutet att ensidigt lägga ner den väpnade kampen och är beredda att
lämna över sina vapen. Vad som har uppstått är ett nytt scenario, inte så att
orsakerna till den väpnade kampen har upphört utan att möjligheterna till att
övervinna den väpnade konfrontationen har infunnit sig. Vad som är viktigt är
att sätta sig ner och diskutera orsakerna till den väpnade konflikten.
 |
| Representantes för ETA överlämnar ett axplock av sin vapenarsenal till representanter från den Internationella Övervakningskommissionen i början av 2014. I kommissionen ingår internationella personligheter. Men Rajoy vägrar att ens sätta sig vid förhandlingsbordet. |
Om tio år, hur ser kampen för självständighet ut, vad har hänt
under dessa år?
– Jag
tror att det under de närmaste åren kommer att hända saker. Det baskiska
samhället kräver att man hittar en lösning på orsakerna till den väpnade
konflikten. Från den spanska statens sida kommer det säkert att läggas fram
andra förslag till “federala” lösningar och en speciell behandling för
Katalonien och Baskien.
– Men de
kommer att komma sent. Och de är dumdristiga. De är fast i sin gamla
imperialistiska roll med ett högmod som ser ner på alla andra. De är
militaristiska med sabeln i sin hand och om de tar ut stridsvagnarna på
gatorna, då är jag övertygad om att vi är nära självständigheten. Humor och
optimism, är något som du inte får förlora, säger TxuTxi Arriznabarreta och
skrattar hjärtligt.
Mänsklig kedja på 125 km
– Res
till Baskien men gör det utan fördomar. Ta del av vad folk tycker och säger,
inte vad massmedia hävdar för den har i alla år bara publicerat stereotypa
versioner om verkligheten i Baskien. Utanför Baskien beskriver de oss som
krigiska men vi är ett folk som är för freden, säger en nästan luttrad Arriznabarreta.
– Jag
känner mig inte som en nationalist, jag känner mig som en del av en nation, men
inte som den klassiska nationalisten. Jag känner mig istället som
självständighetskämpe, ett socialt projekt för folket, rättvisa och för
framtiden.
